Allt du behöver veta om hjälmsäkerhet

1. Varför ska man bära cykelhjälm?

Innan vi går in på detaljerna kring hjälmtestning är det viktigt att förstå varför hjälmanvändning rekommenderas så starkt.

Den främsta anledningen till att varje cyklist bör bära hjälm är det betydande skyddet mot huvudskador. Flera studier visar att hjälmar kan minska både huvud- och hjärnskador avsevärt.

Den mest omfattande studien hittills, av Olivier och Creighton¹, granskade 40 studier som omfattade tusentals skadade cyklister. Den kom fram till att hjälmar minskar:

☑️ Huvudskador med 51 procent

☑️ Allvarliga huvudskador med 69 procent

☑️ Dödliga huvudskador med 65 procent

Liknande resultat framkommer i en detaljerad undersökning av 71 dödsolyckor med cyklister² där man fann att de flesta inte bar hjälm (65 procent). Analysen antyder att mer än hälften av dessa cyklister hade kunnat överleva om de hade haft hjälm.

Det finns flera andra studier som visar tydliga bevis på nyttan av cykelhjälmar, särskilt eftersom detta ibland ifrågasätts i medier eller av konsumenter.

2. Förstå säkerhetscertifieringar för cykelhjälmar

Att välja rätt cykelhjälm handlar inte bara om stil eller komfort, utan om säkerhet. Runt om i världen har olika regioner utvecklat egna certifieringar för att säkerställa att hjälmar uppfyller strikta skyddsstandarder. Även om alla syftar till att skydda cyklister kan testmetoder och kriterier skilja sig åt avsevärt.

Nedan listas de vanligaste certifieringarna, vad de innebär och varför de är viktiga.

CPSC

I USA måste alla cykelhjälmar som säljs uppfylla kraven från Consumer Product Safety Commission (CPSC). Denna obligatoriska certifiering säkerställer att hjälmar klarar kraftiga stötar, har tillförlitliga fästsystem och ett hållbart ytterskal. Hjälmar med CPSC‑märkning har genomgått omfattande tester för att verifiera att de skyddar cyklister effektivt. Jämfört med EN 1078 utsätter CPSC hjälmar för något kraftigare slag.

CE EN 1078:2012

I Europa certifieras hjälmar vanligtvis enligt EN‑standarderna, där EN 1078 är den mest relevanta för cykling. Certifieringen omfattar tester av stötdämpning, prestanda hos fästsystemet och synfält. Hjälmar som uppfyller EN 1078 följer strikta europeiska säkerhetskrav och är utformade för att ge gott skydd för cyklister.

ASTM

Denna hjälmstandard används ofta för downhill‑cykling och är mer krävande än de flesta andra. Den testar hjälmar med hårdare slag och högre fallhöjder för att säkerställa starkt skydd. Standarden har också en lägre testlinje på hjälmens sidor och baksida. Även om en hakbygel inte krävs för att klara testet måste den genomgå ett avböjningstest om hjälmen är utrustad med en.

NTA

NTA 8776 är en säkerhetsstandard som definieras i Dutch Technical Agreement 8776. En NTA‑certifierad hjälm är utformad för att ge förbättrat skydd vid högre krockhastigheter och täcker en större del av huvudet. Elcyklar, särskilt de med högre hastigheter, kan orsaka kraftigare stötar vid olyckor. NTA‑hjälmar är utvecklade för att minska riskerna som är förknippade med dessa högre hastigheter.

Identifiera certifierade hjälmar

Säkerheten börjar uppifrån, bokstavligen. Leta efter godkännandemärkningen som vanligtvis finns på insidan av hjälmen, på förpackningen eller i manualen. Dessa märkningar bekräftar att hjälmen har klarat viktiga säkerhetstester och är byggd för att skydda dig i verkliga cykelsituationer.

3. En snabb lektion i rotationskrafter

Det stannar inte där. Vissa hjälmtillverkare går längre än de standardiserade certifieringarna. För att förstå hur behöver vi först titta på de olika typerna av slag som kan uppstå. Det finns två huvudsakliga sätt som en hjälm kan träffa hårda ytor vid en kollision: direkt påverkan och rotationspåverkan.

Linjär påverkan, även kallad direkt påverkan, uppstår när en cyklist faller rakt ner på en hård yta. Föreställ dig att du har stannat säkert på en smal bergsstig. En liten sten lossnar ovanför leden och faller mot dig. Linjärt skydd skulle hjälpa om stenen träffade ditt huvud, även om det skulle vara otroligt oturligt. Linjärt skydd minskar höga kraftnivåer som annars kan leda till direkt hjärnpåverkan eller till och med skallfraktur.

Rotationspåverkan uppstår när en cyklist faller mot väg, trottoar eller annan hård yta medan hen rör sig framåt. Denna typ av slag leder oftare till allvarligare huvudskador som hjärnskakning eftersom hjärnan roterar inuti skallen vid nedslaget.

Rotationspåverkan kan drabba vilken cyklist som helst, oavsett om man susar nerför ett alpint bergspass, hoppar bordshopp på skogsstigar eller cyklar lugnt längs en kanal en söndagseftermiddag.

Linjärt skydd är grunden i alla hjälmar för att skydda hjärnan. För bästa möjliga säkerhet ger en kombination av både linjärt och roterande skydd en högre nivå av stötdämpning totalt sett.

4. En ny standard för rotationspåverkan: EN 1078:2025

Europas centrala standard för cykelhjälmar uppdateras nu för att inkludera tester av rotationspåverkan tillsammans med de välkända linjära, rakt‑nedåt‑slagen. Det innebär att hjälmar framöver kommer att bedömas i laboratoriemiljöer som bättre efterliknar verkliga olyckor där huvudet vrids och risken för hjärnskador ökar.

Vad ändras i den nya certifieringen EN 1078:2025 jämfört med den tidigare EN 1078:2012?

1️⃣ Rotationspåverkan blir en del av testet. Utöver de långvariga linjära stötestenarna införs nu en bedömning av rotationskrafter. Dessa mätvärden är utformade för att begränsa hur snabbt huvudet roterar vid ett snett slag.

2️⃣ En testmetod och testhuvud utvecklat för rotation. Rotationsproven använder ett 45‑gradigt vinklat stålfundament och ett nytt, mer realistiskt testhuvud. Fyra realistiska slagpunkter på hjälmen testas. Dessutom införs ett test av hakskyddets styvhet för integralhjälmar.

3️⃣ Standarden fortsätter att omfatta cyklister och användare av utrustning med liknande risker, till exempel skateboard och sparkcykel.

Hur avgör laboratorier om en hjälm blir godkänd eller underkänd?

De viktigaste gränsvärdena är:

☑️ Maximal linjär acceleration på högst 250 g (oförändrat krav) ☑️ Maximal rotationshastighet på högst 35 rad/s vid varje slagpunkt och högst 30 rad/s i genomsnitt över fyra punkter

Dessa är laboratoriebaserade kriterier för godkänt eller underkänt, framtagna för att minska risker och hantera slagenergi i standardiserade tester. Resultat i verkliga olyckor varierar beroende på omständigheterna och ingen hjälm eller testmetod kan garantera att skador helt undviks. Den nya standarden granskas nu av ledande experter inom cykelindustrin och förväntas börja användas 2026.

Varför Lazer stödjer EN 1078:2025

Vi väljer EN 1078:2025 som vår främsta säkerhetsreferens eftersom den är vetenskapligt grundad, transparent och reproducerbar i ackrediterade laboratorier. Det innebär att resultaten kan verifieras oberoende av testinstitut och media. Vi tror att framsteg kommer genom att omfamna starkare, evidensbaserade metoder och utveckla våra konstruktioner därefter. Denna nya standard är det mest betydelsefulla steget framåt för europeisk hjälmtestning på flera decennier. Den bedömer hur hjälmar hanterar sneda slag, vilket är den typ av påverkan cyklister oftast utsätts för. Förändring kan kännas utmanande, men att skydda cyklister är viktigare.

Hur påverkar detta Lazers hjälmar?

Vi konstruerar våra hjälmar för att skydda mot rotationspåverkan. Vår KinetiCore‑teknik ger konstruktörerna verktyg för att hantera både tangentiella krafter och direkta slag, med målet att uppfylla de nya rotationskraven samtidigt som vikt, ventilation och passform hålls i balans.

Läs mer om KinetiCore‑tekniken ⬇️

5. Vad är KinetiCore och hur gör det en hjälm säkrare?

För omkring tio år sedan, när kunskapen om rotationsrelaterade skador började öka och andra tekniker utvecklades, började vi på Lazer ta fram vår egen innovativa, egenutvecklade rotationsskyddsteknik som byggdes in i hjälmen i stället för att läggas till som ett extra lager. För att göra det behövde designteamet riva upp allt man visste om hjälmdesign och börja helt från början.

Det första steget var att bedöma hur olika typer av slag påverkar cyklister. Med hjälp av avancerade simuleringar som analyserade vad som händer med skallben och hjärna vid både direkta och roterande slag skapade teamet tusentals prototyper i jakten på den nya tekniken.

Genombrottet kom när teamet studerade bilars krockzoner. Det inspirerade dem att skapa konliknande krockzoner på insidan av hjälmen, utformade för att brytas vid en kollision och leda bort energi från cyklistens huvud.

Resultatet är KinetiCores Controlled Crumple Zones, en unik uppsättning EPS‑skumblock som är inbyggda i hjälmen och konstruerade för att vika sig vid både direkta och roterande slag. På så sätt leds energi bort från hjärnan.

För att använda en välkänd liknelse: i moderna bilar finns krockzoner som är specifikt utformade för att deformeras vid en kollision och absorbera kraften. Våra kontrollerade krockzoner fungerar på ett mycket liknande sätt för att skydda ditt huvud. De är individuella strukturer men arbetar tillsammans i synk för att dämpa slaget och leda bort energi.

6. Självförtroende börjar med tydlighet

Säkerheten hos cykelhjälmar är komplex och i dag finns det ingen enskild testmetod i något laboratorium som perfekt kan återspegla skyddet i verkliga situationer. Runt om i världen har ledande akademiska laboratorier, som UNISTRA i Frankrike, KTH i Sverige och VTECH i USA, utvecklat sina egna testmetoder med olika hastigheter, olika slagpunkter och olika testhuvuden med olika friktionskoefficienter. Det är redan många variabler, men det mest avgörande är att dessa laboratorier matar in testdata i en hjärnmodell som tolkar krockdata olika beroende på vilken modell som används.

Eftersom flera olika hjärnmodeller används har man kunnat visa att liknande testdata som matas in i olika modeller ger olika säkerhetsutvärderingar. Även om laboratoriernas expertis inte ifrågasätts leder skillnaderna i metoder och modeller till inkonsekventa säkerhetsbedömningar, vilket i slutändan skapar förvirring för både tillverkare och cyklister.

EN 1078:2025 erbjuder en enhetlig metod som mäter toppvärden för linjär acceleration och rotationshastighet utan att förlita sig på en hjärnmodell. Den ger en tydlig och objektiv referenspunkt. På Lazer anser vi att cyklister förtjänar transparens baserad på tillförlitliga och reproducerbara data. För att självförtroende börjar med tydlighet.

^{[1] Olivier, J., Creighton, P., 2016. Bicycle injuries and helmet use: a systematic review and meta-analysis. Int. J. Epidemiol. 46, 278–292.}

^{[2] Statens vegvesen, 2014. Temaanalyse av sykkelulykker. Statens vegvesens rapporter nr. 294.}